Tuppen i rödvinet

Jag är vansinnigt förtjust i mustiga anrättningar som coq au vin. Traditionellt lagad kan den inte precis kallas fotogenique men det tar den med råge igen med sina komplexa smaker. Carl Butler, som ju tyvärr gick ur tiden förra året, utkom 1974 med ”Carl Butlers Kokbok”, ett betydelsefullt verk som inte minst inspirerade många svenska män att börja laga mat. Jämfört med matböcker som publiceras ett tredjedels sekel senare kanske dess bild- och formspråk verkar främmande men när den kom var det en banbrytande bok. Min styvfar lagade inte sällan ur boken och just coq au vin var en av rätterna som förekom flitigt på middagsbordet på helgerna.
Att hitta en tupp till sin coq au vin torde vara minst lika svårt som att få tag i färsk kalvnjure, så i vanlig (o)ordning får kyckling ta dess plats. En riktigt färsk sådan kan man väl i vart fall utgå ifrån varför jag hade tänkt köpa en idag. Under natten sov dock dottern riktigt illa och visade sig vid uppvaknandet ha feber av sådan grad att hon fick förskonas från resor till butiken. Vad göra? Ett fryst kycklinglår återfanns i frysen. Ett fåtal överblivna champinjoner från njursautén i kylen. Och endast två övervuxna bananschalottenlökar i grönsakslådan. Rödvin saknades helt, i vart fall sådant man med gott samvete kan hälla i gryta istället för i glas. Desperationen kröp närmre, skulle Palsternackan falla redan på elfte dagen?
F, en av de turbanprydda kungarna från Trettondagens Trekungamiddag brukar lyckligtvis vara lättövertalad när man behöver en matintresserad och spirituell middagsgäst. Inte nog med det, han ställde dessutom upp både som barnvakt och sedermera sous-chef och möjliggjorde sålunda vidare gastronomiska äventyr i Palsternackans vänkrets. Men hur smakade själva maten då, infriades våra förhoppningar?

Jorå, precis som vi förväntade oss; mustig rödvinssås, mjällt kycklingkött, pärllökar med sötma och inte minst smörstekta krutonger som härbärgerade såsen på ett förträffligt manér. Vi svullade ordentligt; Fredrik, frugan och jag. Eftersom kycklingen kolkat i sig en halv pava rödtjut var det tur att vi hade två från börjat. Schyst bistrokäk!
Imorgon – blomkål polonaise framför TV:n till premiären av Sveriges Mästerkock!

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tuppen i rödvinet

  1. Du skriver helt fantastiskt bra!!!
    Att det sedan dessutom är i ett ämne som ligger mig så varmt om hjärtat… ja, det gör ju inte saken sämre! 😉
    Keep up the good work! Ser fram emot vad som komma skall, både i bloggen och på TVn.
    Barnen pratar fortfarande om din blodkorv! 🙂 (OK då… jag med… 😉 )

    • palsternackan skriver:

      Tack för gott beröm! Skall dock sägas att jag inte är ensam i skapandet av denna blogg, utan hjälp av hustrun skulle inte bli många bra inlägg publicerade. Och blodpuddingen dyker väl upp i rutan om sisådär 2-3 timmar att döma av inslaget i Nyhetsmorgon igår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s