Ärtsoppan och Pannkakorna

I sorg över att bredbandet dog lite oväntat publiceras detta inlägg ett dygn senare än önskvärt.

Att få sig en vällagad ärtsoppa till livs en kulen vintertorsdag gör mig riktigt glad. För oss som haft nöjet att tjäna Kronan är det ju omvittnat en av de största behållningarna. Jag var alltid besviken de torsdagarna man låg i fält och fick värma en kall guldburk istället för att njuta kungligt i värmen på Matan. Ytterligare en bonus var att de som hade turen att luncha tidigt på fredagen stundtals serverades pannkaksstrimlor uppstekta med socker.
En del av hemligheten bakom rättens storslagenhet, och något som förstås spelar roll när 500 bassar skall utfordras, är hur mycket den vinner på att lagas i stora satser.
Att tillaga stora mängder ärtsoppa åt gången var något jag själv fick prova på lite senare i livet. Som student var jag aktiv i Medicinska Spexarcorpsen Götheborg, en organisation där mat och kalaskultur spelar lika stor roll som att spela själva spexföreställningen. Ett antal år i rad var jag med och lagade ärtsoppa åt våra käraste gäster från Helsingfors – Thoracala Medicinarspexet. De kommer till Göteborg ett veckoslut i maj varje år och anländer vanligen en fredag. Efter att ha kalasat hela natten till lördag äts gemensam ärtsoppslunch varefter de gästande Thoracalerna spelar upp årets föreställning. Sen blir det ännu mer kalas!
Nåväl, den hårda (ärtans) väg har jag och andra matansvariga blivit varse att om man skall servera lunchen klockan tolv måste man lägga ärtorna i blöt kvällen innan, inte innan man går och lägger sig! Det senare brukar nämligen inträffa ganska nära inpå att det är dags att ställa sig vid grytorna.
Ytterligare en lärdom är att om man har icke-köttande gäster skall man laga vegetariskt i en separat gryta, det är inte OK att plocka fläskbitar ur tallrikar med upphälld ärtsoppa medan de serveras.

Det var ganska länge sedan jag hade en gryta ärtsoppa på spisen och ju längre den puttrade desto sugnare blev jag, hela huset fylldes av väldoft. Och visst levererade denna klassiker med rikligt med fläsk, mejram och timjan även vid avsmakning. I ärlighetens namn föredrar jag öl framför punsch till soppan men båda fick denna gång bero då framförande av automobil stod inför dörren. Det var alltså riktigt gott och jag åt såpass mycket att blott tvenne pannkakor fick plats.

Imorgon skall jag testa att laga något jag bara ätit en gång förut – äggakaka!

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s