Äggakakan med fläsket och gräslöken

En sommar för några år sedan bilade vi genom Skåne när vi i närheten av Sjöbo blev sugna på lunch. Efterforskningar i White-guiden gav vid handen att det i centrala Sjöbo fanns ett ställe där vi borde kunna stilla vår hunger på ståndsmässigt vis – Sjöbo Gästgifvaregård. Efter att ha tråcklat oss in i stan hittade vi till Stora Torg och stegade in på kitschiga Gästis. Inredningen präglades av otroliga mängder prydnadsföremål och i salladsbuffén återfanns burkananas. Lätt skeptiska ögnade vi så igenom menyn och jag fastnade så för en av landskapets specialiteter – äggakaka.

Framför mig landade sedermera en het gjutjärnspanna innehållande en skapelse liknande en hög och luftig ugnspannkaka. Gyllenbrunt, krispigt yttre med ett fluffigt inre, till detta rikligt med stekt fläsk. Hustrun kan idag inte minnas vad hon åt men väl att hon ångrade sitt val då jag smackande av välbehag blev sådär själaglad som jag kan bli då jag serveras en perfekt måltid.
Har återkommit till minnet av den där äggakakan många gånger och funderat på att försöka mig på den själv. Har dock aldrig fått tummen ur förrän nu, då jag kastat valfrihetens ok och lever enligt Palsternackan.
Vad jag förstått av äggakaka, och som ju indikeras av andra delen av dess namn, liknar dess tillblivelse snarare bakning än ”vanlig” matlagning. Man har sin smet i pannan och det förefaller svårt att justera den under tillagningens gång. Det recept jag läst flest gånger är Carl Butlers. Det har dock fläsket inkorporerat i själv äggakakan och jag ville ha det vid sidan om som jag åt den på Gästgifvaregården. I Leif Mannerströms ”Husmanskonst” återfinns ett annat recept som jag tyckte var passande att testa. Detta lockade mig dessutom genom att det i förhållande till Butlers var mer komplicerat, en kvalitetsmarkör som alltför ofta leder i gastronomiskt fördärv.


Ingen skugga skall falla över receptets upphovsman, jag tar fullt ansvar för att jag för första gången sedan inträdet i Palsternackans år misslyckades kapitalt med tillagningen. Det började med att jag inte fick till de fasta kanter receptet föreskriver. Därefter brände kakan fast i botten men i grevens tid lyckades jag rädda merparten av den. Stekte så den halvgräddade kakan på båda sidor och trodde nog att jag nästan räddat den. Icke! Istället för den lätta, luftiga skapelse jag sett framför mig hade jag vad som mest liknade en stekt halvgräddad paté a choux-deg. Den var förvisso inte oätlig men detta var skall nog framförallt tillskrivas hungern, fläsket och gräslöken. Recept på äggakaka följer inte idag, istället blir det recept på något jag lagat med större framgång – blodpudding.
Morgondagens rätt blir svår att misslyckas med ety det är ”Hamburgaren på stan”.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s