Sjötungan meunière (Muscadeten!)

Palsternackan är full av verkliga klassiker, främst svensk husmanskost men också pålitliga restaurangrätter från det gamla franska köket. Idag är det en av de senare som står på menyn; sjötunga på mjölnerskans vis. Traditionellt lagas denna snålvattenproducerande rätt på hel, flådd sjötunga som saltas, peppras, vänds i vetemjöl och steks i rikligt med smör på hög temperatur.

Det bör inte vara så svårt att ligga steget före och i god tid köpa in maten när man har hela årets matsedel i tryckt form. Är man som undertecknad aningens svag på att planera kan det icke desto mindre bli som idag, man sitter på ett tåg en söndag utan sin, tämligen svåråtkomliga, nyckelingrediensen. Lyckligtvis finns det i Göteborg en söndagsöppen fiskhandlare. Ett telefonsamtal gav dock vid handen att de idag inte hade några hela plattfiskar alls och att just själva sjötungan, som av ekonomiska skäl knappast varit aktuellt ändå, saknades helt. I valet mellan de möjliga surrogaten, filé av rödspätta respektive rödtunga, föll valet på den senare och eftersom stängningsdags närmade sig bad jag dem lägga undan till två portioner. Min välutvecklade tidsoptimism gjorde sig påmind då jag åtta minuter innan stängningsdags hittade en parkeringsplats några hundra meter från butiken och skubbade fram på den isbelagda trottoaren. Andfådd och hostande kom jag så över filéerna och dessutom en redig persiljekvist.

Putsade rödtungafiléer, panerade i vetemjöl och smörstekta, ackompanjerade av stekt persilja, potatispuré, brynt smör och nypressad mogen citron. ”Vinner med flera mil över äggakakan” konkluderade hustrun och visst var denna smörstinna skapelse precis så tillfredsställande man kan önska sig av en verklig klassiker. Det skall erkännas att när solen idag gick upp var ”Muscadeten!”, likt fisken, inte heller den införskaffad och att åtgärda detta en söndag hör som bekant inte till enkelheterna. Trötta efter gårdagens bröllopsbaluns och dagens resa var dock varken hustrun eller jag sugna på annat än vatten så det fick duga som måltidsdryck. Imorgon får jag möjlighet att laga en av min favoritstyckningsdetaljer, lammlägg, på ett vis jag inte brukar. Nämligen vitlöksspäckad och med murkelsås. Lutar åt att bli riktigt mumsigt det med.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s