Den vegetariska risotton

Hittills kryllar Palsternackan inte precis av vegetariska rätter, det är helt enkelt ganska mycket kött och potatis, eller för den delen fisk och potatis, över publikationen trots dess rotfruktsinspirerade namn. Jag är minst sagt förtjust i animaliska livsmedel så jag sörjer inte bristen på selleribiffar, förresten blir det mer på grönsaksfronten till sommaren då diverse primörer kikar fram ur myllan och grönsakerna står på sin säsongsmässiga höjdpunkt. Dagen efter den underbara haggisen tycker jag dock att en vegetarisk risotto är riktigt passande, förresten finns det ju en uppsjö grönsaker som är välsmakande även på vintern.
Min bild av vad en vegetarisk risotto är tror jag dock skiljer sig från den allmänna uppfattningen 1987. Jag misstänker nämligen starkt att det var den sorts risotto jag minns från min barndom, en risens pyttipanna där överblivet långkornigt parboiled ris stektes upp tillsammans med diverse andra godtyckliga ingredienser. Vegetarisk skulle då nog kunna innebära att den inte innehöll någon skinka eller korv men väl en påse frysta grönsaker. Ingen skugga skall falla över det oskyldiga åttiotalet men den som idag serverade en dylik anrättning som ”vegetarisk risotto” skulle tappa en hel del gastronomisk trovärdighet. I dagsläget förväntar sig folk helt enkelt en krämig historia med mjuka men inte karaktärslösa riskorn. En god kycklingfond tycker jag normalt är grunden för alla typer av risotto, med undantag för fisk- eller skaldjursrisotto. Om det i Palsternackan står att risotton skall vara vegetarisk får man dock rätta sig därefter och hålla till godo med grönsaksfond. En av hushållets favoriter bland vinterns grönsaker är pumpa, helst butternut, och den lär ju folk lagt i risotto förr. Sålunda vankades det idag pumparisotto med lite timjan. Riktigt gott blev det och det okynnesåts en del. En tanke för nästa gång det står pumparisotto på menyn är att för färgens skull puréa en del av pumpan innan den tillsättes till risotton.
Imorgon vankas det i vart fall akvavitflamberat isterband – något som torde vara likadant nu som då.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Den vegetariska risotton

  1. Hans Laestander skriver:

    De frysta grönsakerna som refereras till bör vara en påse frysta Ärtor, Majs och Paprika, en klassisk 80-talsingrediens.. För övrigt undrar man vem det refereras till med epitetet ”hushålet”?…:-)

    • palsternackan skriver:

      Precis så var ju mixen av grönsaker, finns den kvar.
      ”Hushålet”, eller ”mushålet” som det också kallas, är en liten spalt på 7-8 mm mellan ytterväggen och utrymmet under diskbänken där möss vintertid tar sig in för att äta sin sista måltid från fällan Mjölner. För att undvika missförstånd benämns det härefter hushållet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s