Intet! Skafferiet länsat, steken slut, Mor sur

Som värd kanske det inte är på sin plats att utropa en middag man själv ordnat som lyckad men jag tror nog att jag känner mina gäster väl nog för att kunna påstå att de var tillfreds med aftonen. Själv hade jag väldigt roligt, både här hemma och när vi hade dragit vidare, och kom inte hem förrän halv fem i morse.

Vanligtvis kräver denna sortens kalas sin tribut, så även denna gång. Fick dock sova både länge och väl och mådde riktigt bra då jag väl masat mig ur sänghalmen. Föga överraskande var den disk som jag i går kväll övergivit till förmån för roligare upptåg kvar och den pockade på uppmärksamhet. Inte på fastande mage dock, försåg mig således med en rejäl dos kaffe och ett par rostade smörgåsar med gårdagens vinkokta katrinplommon och aprikoser. Men vänta, skulle det inte serveras ”Intet” idag? Jag erkänner mig skyldig, jag har försummat mina plikter gentemot Palsternackan och ätit. Kaffet hade väl varit okej men fast föda, det måste ju definitivt vara något annat än intet?
Inte nog med att det idag kom föda över mina läppar, som den uppmärksamme läsaren noterat tog inte heller steken slut under herrmiddagen, också detta i strid med Gastronomariumets instruktion. Att sedan skafferiet inte blev helt länsat tycker jag får anses som en rätt ringa försummelse, det hade nog krävts en hel herrvecka för en verklig skåpstömning.

Som grädde på moset upptäckte jag då jag på kvällen hämtade hustrun och dottern vid tåget att ingen av dem var det minsta sur, tvärt om. De hade haft en trevlig tur till mormor och morfar, dottern hade lekt i trädgården och mor hade fått somna om när mormor tog hand om tösabiten.

Summa summarum, i bjärt kontrast till gårdagens måltid, som uppfyllde såväl Palsternackans uttalade som outtalade bud angående herrmiddagen, står dagens ”Intet” där faktiskt inte en enda av de fyra punkterna i instruktionen uppfyllts. Lite paradoxalt kan man ju tycka att det skall vara svårare att laga ”intet” än något.

Imorgon blir det lyckligtvis något att laga och inte vad som helst utan ”Carêmes skinka”. Som hörs på namnet är det ett bakverk.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s