Toddyn! Ägg Benedict! Nog av!

Svenskarna är bevittnat öppna för nya gastronomiska intryck, det är lätt att få dem att testa nya maträtter, smaker och ingredienser. Delvis har det förklarats med dåligt kulinariskt självförtroende men det är nog många faktorer som spelar in och det har utretts tidigare t.ex i Landet Brunsås där Lundgren, Haag och Schyffert utforskade ämnet. Samtidigt är det tydligt att det råder vissa begränsningar för vad man kan tolerera. Ett exempel som jag noterat på detta är kakor och sötsaker. Personer som är hur glada som helst i klassiska svenska julbakverk som lussekatter, pepparkakor och mandelmusslor kan samtidigt tycka att till exempel tyska leberkuchen eller italiensk pannetonne är svårförståeliga och rent av äckliga. Likadant med sötsaker, utländskt godis såsom Turkish delight kan upplevas som för obalanserat sött och parfymerat för de vars smaklökar är kraftigt präglade på det svenska lösgodiset. Och vice versa, de påsar med Djungelvrål som står att finna jorden runt på IKEA kan nog få merparten av de internationella snaskkonsumenterna att sätta i halsen – salt lakrits?!

Förutom begränsande acceptans för sötsaker är frukostmålet något jag uppfattar att många svenskar har svårt att kompromissa med, många äter dessutom i stort sett samma standardiserade morgonmål dag efter dag trots att man vill ha variation till övriga mål. Kanske föreligger även en tendens att sky ”salt” mat till frukost, när hustrun för femton år sedan besökte Beijing åt de kinesisk mat till lunch och middag medan frukosten var västerländsk. Samtidigt satte kineserna själva med glädje i sig en likadan skål med nudlar på morgonen som de kunde äta mitt på dagen eller på kvällen.

Jämfört med nudlar får ägg Benedict trots allt sägas stå närmre svenska frukostpreferenser, såväl ägg och skinka som rostbröd torde förkomma på många svenska frukostbord även om hollandaisesås onekligen ligger ganska långt från fil och flingor eller för den delen havregrynsgröt. Ur ett internationellt perspektiv kan den svenska frukostäggtraditionen tyckas torftig, frågan ”hur vill du ha ditt ägg?” (snarare än ”dina ägg”) besvaras med löst eller hårt eftersom det är kokta ägg som serveras till frukost här. En situation som i USA där vändstekt, äggröra eller för den delen Benedict förekommer som svar på en sådan undran är minst sagt ovanlig, det är på sin höjd hotell med internationella pretentioner som serverar omelett till frukost.

Palsternackan erbjuder dock möjlighet att sträcka ut en hand för att göra frukosten lite mer kosmopolitisk. Och energirik, ägg Benedict med sitt rostade bröd, stekta skinka, pocherade ägg och laddning hollandaise kan man stå sig på ett bra tag. Samtliga vuxna satte med glädje i sig sina portioner, unge herr R ratade sin helt och fröken R skrapade bort de rikliga såsmängderna men åt sedan åtminstone delar av de resterande ingredienserna, låt vara att hon ätit åtminstone två tallrikar yoghurt med flingor i väntan på att palsternacksfrukostmakaren skulle vakna. Gott till frukost men kanske väl arbetsintensivt för de flesta som skall lämna på dagis etc. Äggtoddyn, den skummiga och romstinna, tyckte jag var väl dekadent att börja dagen med så den fick vänta tills jag på aftonen satte mig att skriva. Valde en variant med vatten snarare än mjölk, man vill ju undvika att allt blir pannkaka. I morgon däremot blir det omelett. Med stuvade murklor.


 

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s