Hustruns födelsedag eller Den med grönsaksröran sprängfyllda, mjukkokta och gratinerade Kålrabbin

Kålrabbin är en lustig skapelse, jag tycker den ser ut lite som ett lekfyllt UFO. I butik har jag bara sett den vanliga ljusgröna varianten men det finns även rödlila varianter som är väldigt vackra. Att koka kålrabbin mjuk och fylla den med grönsaksröra låter både helt OK smakmässigt och kolhydratsnålt men så vidare festligt kan det inte sägas vara. En vanlig lillördag behöver man kanske inte några kalasexcesser till middagsbordet men det här var ingen ordinär onsdag utan hustruns födelsedag! Det måste ju firas, och det med hjälp av ett raskt hoptrummat litet festsällskap. Den bästa sortens festsällskap som inte bara är trevligt och underhållande utan också tar med rosébubbel och rödtjut till födelsedagsbarnet, hjälper till med att tända grillen, bekämpa brand i korvar och skala kålrabbi och koka grönsaksfyllning.

Det blev en härlig stund på altanen i oset från grillen och med med myggmedel som födelsedagsparfym. Den parmesangratinerade kålrabbin smakade bra, fylld som den var med en röra på lök, selleri, röd paprika, tomat och örtkryddor. Och den lade en god grund i magen medan grillen gjorde sitt jobb med huvudrätten. Rejäla entrecôteskivor, chorizo barbacoa, portabello och färsk lök fick samtliga smaka det heta gallret och på tallriken fick de sällskap av chimichurri och sallad med rostade pumpakärnor. Vi mådde mycket bra, skålade ännu en gång för födelsedagsbarnet och åt så magarna stod i fyra hörn. Mygg och knott gjorde sig dock påminda och kalaset flyttade in i salongen. Det hade blivit en hel del körvel över efter sopplagningen i söndags och jag ville testa en idé jag närt under en tid. Att kombinera söt lakrits och hallon är en klassiker och eftersom den spanska körveln har tydliga lakritstoner tyckte jag den kunde vara värd att testa till hallon. Gjorde sålunda en enkel sorbet kryddad med körvel och serverade på hallon med lite hallonsoda. Lätt och fräscht med smaker som verkligen gifte sig, ett bra exempel på hur få, enkla komponenter kan bli en riktig höjdare. Det här är en maträtt jag ser fram emot att utveckla vidare i framtiden!
Den närmaste framtiden har dock något annat i beredskap, nämligen grön ärtpurén med gräddfil.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s