Chicorésalladen, ägghalvorna och den varmfrästa kalvbrässen NAMNAM-ROP

På Alla hjärtans dag fick jag möjligheten att låta de av Palsternackan föreskrivna kalvbrässrisollerna gå en titelmatch mot den aningens modernare pankofriterade kalvbrässen. De klassiska risollerna, gräddstuvad kalvbräss inbakad i smördeg, smakade förvisso bra men föll hårt mot den kontemporära beredningsmetoden. När det nu åter står kalvbräss i Gastronomariumet tycker jag allt att pankofriterad är en variant av varmfräst. För visst fräser brässen när den läggs i den heta oljan och visst är den het när den kommer upp. Chikorésallad är närmast att likna vid rosésallad och då jag tycker den kan bli väl bitter solokvist blandades den med andra salladssorter. Till sallad och kalvbräss tycker jag det passar bättre med något krämigare än hårdkokta, kalla ägghalvor. Istället dök äggulan upp i form av en citronmajonnäs som skänkte smakkontrast och agerade smörjmedel. Brässen smakade förvisso bra men var inte fullt så delikat som senast. Säkerligen kan det faktum att jag denna gång nöjde mig med ordinär kalvbräss och inte som på Alla hjärtans dag gödkalvbräss vara en del av förklaringen, men så kostade gödkalvbrässen också nästan dubbelt så mycket som den ordinära.
Härnäst i Palsternackan är det enkel kost ugnspannkaka.


Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s