Matjesillen, gräddfilen, gräslöken, färskpotatisen och den isade linjeakvaviten. Bier då? Källarsvalt, Bayerskt!

Kring förra sekelskiftet, då nationalismen var högsta mode, diskuterades att Sverige skulle få en nationaldag. Förutom 6 juni, som ju skulle bli först svenska flaggans dag och så småningom nationaldag, diskuterades Gustav II Adolfs respektive Karl XIIs dödsdag och, inte minst, midsommarafton! Nu har vi förvisso en officiell nationaldag 6 juni, en dag som t.o.m. upphöjts till helgdag, men den dagen tar vi ju mest igen oss efter nationalaftonsfirandet. På midsommarafton, däremot, firar svenskarna sin verkliga nationaldag. Det är förvisso ingen röd dag men i gengäld är det väldigt många som har ledigt t.ex. via kollektivavtal. Undertecknad har inte bara ledigt på midsommarafton utan dessutom dagen dess för innan så att det finnas massor med tid att förbereda sill, kyla snaps och snoppa jordgubbar.

För ett antal år sedan läste jag en genomgång av vilken sorts sill som föredras till midsommar i Sverige. Ju närmre västkusten desto mer matjesill säljs det, ju längre åt nordost desto mer andra former av inlagd sill, senapssill etc. Enligt Palsternackan är det just matjesill som gäller på midsommar, och som Göteborgare i exil är jag inte sen att hålla med. Matjesill är en försvenskning av holländska maatjesharing, ett ord som betyder jungfrusill. Den holländska varianten görs nämligen av fet, lättsaltad icke könsmogen sill. Den svenska matjesillen är däremot som bekant kryddad och utan krav på oskuld. Om man jämför med ansjovismarknaden, där det numera finns väldigt få producenter, existerar det ännu ett flertal olika matesillstillverkare. Favoriten från när jag växte upp är en av de klassiska från Klädesholmen, en sort som levererades i en ganska ful burk och till ett förvånansvärt lågt pris. Nu när jag på egen hand börjat prova mig igenom de olika sorterna har jag insett att det jag värdesätter mest med matjesillen är att den inte är för söt. Det var den heller inte denna midsommar, den var helt perfekt med sin gräddfil, gräslök och färskpotatis. Just linjeakvavit blev det inte, och den bajerska ölen uppgraderades till Landsort lager, firar man midsommar hos familjen S i närheten av Nynäshamn är det ju trevligt med det lokala bryggeriets förträffliga varor.
Midsommarfirandet går vidare, härnäst landar T-benssteken på grillen.


Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s