Den Kalla Kokta Skinkan med jordärtskocksgratängen

”Kall, kokt skinka” läste jag i Palsternackan och tänkte att den bör nog vara rimmad då.  Såhär i efterhand tänker jag att de kanske avsåg smörgåspålägget; julskinka och motsvarande ”helgskinkor” är trots allt inget man kommer över såhär i högsommarens charkutbud, vad jag minns så ej heller 1987.  Jag tänkte i vart fall inte så långt som till den skivade skinkan när jag stod i butiken utan rev mig i håret, tittade runt lite håglöst och bestämde mig för att koka några skivor skinkschnitzel i ett mustigt spad och låta dem svalna i detsamma. Och till det en gräddig jordärtskocksgratäng med parmesan som vi ibland serverar som tillbehör till diverse olika köttslag.

Visst blev gratängen som önskat, på förekommen anledning har jag lärt mig att koka skockorna rejält innan de gratineras för att undvika flatulensskapande ogenomkokta rotknölar, med det där med att koka färsk skinkschnitzel var inte precis någon lysande idé. Det krävs nog att skinkan är rimmad, och för den delen får en väl tilltagen koktid, för att den skall bli sådär mör som önskat. Smaken var det inget fel på, och den grå färgen på färskt kokt kött kan jag också leva med, men det måste vara mer eftergivligt när man tuggar om det skall platsa på tallriken.
Det hoppas vi innerligt att kronärtskockorna är, de som snart dyker upp på tallriken ”med det rörda smöret i sitt följe”.

Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s