De gyllenbruna Crêparna, havande med det mandelblandade, limeuppfriskade björnbärsmoset. Vaniljgrädden därtill.

Vad kan passa bättre som eftermiddagsfika en lagom varm julidag vid kusten än gyllenbruna crêpes fyllda med en blandning av mosade björnbär och italiensk maräng och ackompanjerat av vispgrädde blandat med en försvarlig mängd vaniljsocker. Vid närmare eftertanke kan man kanske tänka sig den sortens föda även vid andra tider på året och andra platser, faktum är att efter att ha testat kombinationen är jag redo att utropa dem till en sådan dessert som man kan äta nästan var och när som helst. Crêpens smöriga tuggmotstånd som kontrast till det sötsyrliga moset med sin frukt och den fluffiga vispgrädden med sin aromatiska vaniljsmak. Ett sådant tillfälle då man tackar Palsternackan och sparar smakminnet för att återvända någon gång i framtiden och återuppliva minnet med en ny omgång.
Härnäst återvänder Nackan till sommarprimörerna i form av en consommé med morötter spädare än babylemmar.


Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s