Hjortronkaka Sara Lidman

Palsternackan har erbjudit många möjligheter till breddande av den gastronomiska repertoaren. Som bonus får man möjlighet att fördjupa sig i säsongens råvaror, historierna bakom rätterna och de sociala sammanhang i vilka maten njutits. En viss litterär koppling finns också, som med dagens hjortronkaka Sara Lidman. Hennes Västerbotten har jag inte besökt under semestern, Jämtland var så långt norr vi kom, men jag borde väl ändå ha tagit tillfället i akt att läsa Sara Lidmans Hjortronlandet under ledigheten. Vill minnas att en av mina systrar under gymnasietiden valde att läsa Don Quijote på spanska som en del av undervisning i just det språket. När det närmade sig redovisning hade hon dock ej penetrerat riktigt hela verket på originalspråket men tog då tillfället i akt att samtala med en granne tillika litteraturprofessor som hade många intressanta tankar kring boken att spinna vidare på. Hade bara jag gjort så i tid, pratat med min mor, syster eller någon annan mer skönlitterärt bevandrad, hade jag kanske fått till något spetsfundigt på temat Hjortronlandet/Hjortronkakan men med föreliggande klena bakgrundskunskaper blir jakten på dylika poänger något av en kamp mot väderkvarnar.

Bättre då att fokusera på själva maträtten; mellan mördegsbottnar lägger man ett lager honungssötad mylta och kakan toppas sedan med en blandning av vispad grädde och finpasserad hjortronsylt. Något om storleken (på kakan) står ej i Palsternackan så jag valde att göra dem som bakelser, och jag tyckte nog att de blev både tjusiga och mycket goda. Lättlagade var de också. Fruntimmersveckan innebär dock ej enbart sötsaker, härnäst blir det ”Dronning Margaretas Sill i Kapprock utan byxor men med fänkålssmör”.


Annonser

Om palsternackan

Mat- och dryckesintresserad exilgöteborgare, deltagare i första upplagan av Sveriges Mästerkock.
Det här inlägget postades i Gastronomarium. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Hjortronkaka Sara Lidman

  1. Susanna skriver:

    Hahahaha! Shit, nu är min mörka hemlighet ute i offentligheten! Lars F räddade verkligen min lata rumpa den gången, ovetandes om vilket välgörenhetsarbete han utförde 🙂 Läste sedan Don Q i sin helhet (när jag pluggade litteratur) och var ej så impad faktiskt. Kanske hade den varit bättre på spanska. Har ej heller läst Hjortronlandet så det var lika bra att du inte konsulterade mig. Fast jag hade ju kunnat låtsas…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s